Thx bye
Snacka om att saker och ting aldrig blir som man har tänkt sig. Jag hade inte för något i världen kunnat ana att det skulle bli så här för ett år sedan. Det är så äckligt skrämmande hur annorlunda det har blivit. Jag skulle kunna skriva i timtal om hur det känns, men det känns lite overkill. Eller kanske inte overkill, men åtminstone bara inte... okej. Man får helt enkelt acceptera att man är bortglömd numera.
Det sägs ju att hoppet är det sista som överger människan, men nu har fan till och med hoppet övergett mig. Är det då man lika gärna kan lägga sig i en grav och aldrig mer resa sig?
Kommentarer
Trackback
